Bud om vår kom tidigt, kanske alltför tidigt? En som inte tvekar är den oansenliga busken Tibast som redan i inledningen till mars blommar på bar kvist. Denna gång utan att snön är kontrast. Gråa dagar med snö, regn och vittrande is avslöjar att även andra funnit stigen och spången som en lämplig väg att gå.

Announcements for spring came early, perhaps a bit too early? One that does not hesitate is the inconspicuous shrub mezereon which is blossoming already by the beginning of the month. This time without the snow as a contrast. Grey days with snow, rain and ice breaking up reveal that others too have found the pathway to be perfect for walking.

Tecknen på vår kommer i en allt stridare ström. Trummarna sysselsätter sej med kotteknack när duellanterna tar paus. Kotten leker sparvuggla på grenen. En frostig marsmorgon ändrar färger och kontraster. Skvattramen klär i frostnyp och porsens röda buske framträder.

Signs of spring appear at a faster rate. The drummers are busy as the duelists have a break. The cone is acting as a sparrow owl on the branch. A frosty march morning changes colours and contrasts. Frost suits the labrador tea, and the red shrub of the myrica gale stands out.

Mitt i mars vintriga landskap ståtar plötsligt vårens egen sol, först ska hon rätta till håret inför den nyfikna linsen, sen visar hon sin prakt. Även andra tittar upp lockade av solstrålarna. Seså vänd på dej och var inte så blyg!

Suddenly, in the midst of the winterly landscape of March, the sun of spring itself is there. First she fixes her hair before the curious lens, then she shows off in all her splendour. Others appear, allured by the sunbeams.

Budbärare kommer från alla håll. Domherrens gnisslande vårsång bryter fram i skogskanten. Blåmesen felar på. Sen kommer de mjuka flöjttonerna och han som räknar så bra.

Messengers arrive from all over. The squeaky spring song of the bullfinch breaks trough by the forest line. The bluetit plays on. Then come the soft flute tones and he who counts so well…

Skogen är full av liv även om Mårran gör sitt för att stilla världen. Nog syns att någon flåsat där eller klätt sej i skrud eller tittat fram.

The forest is full of life, even though The Groke/Mårran does her part to quiet the world. Surely, one can see that someone as been huffing and puffing there, dressed up or peeked out.

I skymningen före månen visar han upp sej -han som sen början på januari bara visat sej när ingen risk att fastna i kameran finns. Den gäckande! Natten är även befolkad av andra som likt spöken skymtar i mörkret.

At twilight, before the moon, he shows up – he who since the beginning of January only has appeared when there is no risk of being captured on camera. The sneaky one! The night is also populated with others who ghostly appear in the dark.

Mycket handlar om isen denna vårvinter. Den ger fortfarande karaktär åt upplevelser och landskap: Detta eviga gnagande, dessa kristallstrukturer, dessa vågrörelser och all denna verksamhet!

Much is about the ice this spring/winter. It still affects experiences as well as landscape: This never-ending gnawing, these crystal structures, these wavy movements and all this activity!

Snart dyker kniporna upp och förbereder kommande föryngringar.

Soon the goldeneyes will appear and prepare the next generation.

Budbärarna trumpetar i skyn: Mot norr! Nu kommer dom som haft spejarna ute!

The messengers trumpet in the sky: Towards the North! Now those who had the scouts come out!

Som en kontrast till allt levande hälsar vi på vid stranden där dom övergivna finns. Dom som fångas av långa armar och tvingas ligga still.

In contrast to all things living, we visit the beach of the abandoned – those captured by long arms and forced to lay still.

Och i mosskogen tittar andra fram ur jorden och påminner om flydda tider när även dom räknades.

And in the mossy forest others peek out from beneath and remind us of older days when even they counted.

Törs vi tro på en vår i alla fall? Trots avsaknad av vinterns riktiga snö, is och kyla.

In spite of lack of real snow, ice and cold – can we still believe there will be a spring?