Ibland byts de vardagliga upplevelserna mot nya. Vardagen blir för en tid annorlunda.

Sometimes everyday experiences are changed for new ones. Everyday life is for some time different.

Under sommaren har den tidiga torvindustrin visat skepnad. Den som var så viktig en gång för människors inkomst och redskap när den brann i masugnarna. Nu återstår bara små skiftningar i landskapet som ger en fingervisning om torvdiken och mänsklig möda. En gammal kolarspis visar på ytterligare verksamhet vid den stora sjön.

During summer signs of the early peat industry appear. Once so important for people’s income and a tool as it burned in the furnace. Now all that is left are small shifts in the landscape, giving evidence of the peat ditches and human efforts that once were. An old charcoal kiln points to further activity by the big lake.

Det är som dom stora träden tar livtag på varandra, är det dans eller revirstrid? Bäst att fråga den gamla tjädern!

It is as if the big trees grapple each other, is it a dance or fight for territory? Better ask the old capercaillie!

En dag pekar kompassen mot andra riktningar. Det är dags att följa vandrare till nya vyer och titta in i synbart stängda skeenden.

One day the compass points in new directions. It is time to follow hikers to new views and to look into closed events.

Färden går till vidare vatten där gränser är svåra att upptäcka. Ett landskap så levande i vyer och detaljer. Här har annan möda och kunskap format människor.

The trip continues to wider waters where borders are hard to discover. A landscape so full of life in views and details. Here other efforts and knowledge have shaped people.

En dag går färden på gammalt sätt till de forna näringsställena. Det är varmt och sövande. Havets ögon är närvarande.

One day we travel the old way to the old nourishment sites. It is warm and slumberous. The eyes of the ocean are present.

På klipporna som rinner ut i havet hittas lämningar, linjer och former, till och med lavarna har en annan form här! Nåja, allt är inte annorlunda -dom vitkindade tycks även här ha sina egna vikar.

On the cliffs pouring into the water there are remnants, lines and shapes, even the lichen have a different shape here! Well, not everything is different – the white cheeked ones seem to have their own bays here too.

Alla intryck kommer till en ände, den brune följeslagaren spejar på havets örn och hans tilltänkta byte då solen släcks vid horisonten.

All impressions come to an end, the brown companion watches the eagle of the ocean and his prey to be as the sun sets in the horizon.

Så är det dags att lämna den vita ljungens ö och följa med till nya vyer då flytten går.

So it is time time to leave the island of white heather and move along to new views.