Ännu i september är det torrt, bäverns ingång till hyddan ligger ovanför vattenytan. Urtidsdjuren står fortfarande och undrar: Vad händer i världen, landskapet är inte bekant!

September is still dry, the entrance of the beaver lodge is above the water surface. The prehistoric animals are still standing wondering what is happening in the world; the landscape is an unfamiliar one!

Septembers fåglar blandas med främmande element och andra vyer. Herr Häger flyr inåt viken, korpen avvaktar i skyn. Den gästfrie vännen spejar över en höstlig vidd som eremiten och hans följeslagare tacksamt besöker.

The september birds mix with strange elements and other views. Mister Heron escapes into the bay, the raven awaits in the sky. The hospitable friend looks over an autumnal area, gratefully visited by the hermit and his companion.

Morgonsolens släpljus är betagande -aldrig glänser vassen som när de första solstrålarna når fram. Urnan liksom buskarna målas i guld. Mamma svan tar fridfullt hand om sin unge utanför eremitens boning så länge ingen rörelse syns.

The dawdling light of morning is captivating – the reed never shines as much as when reached by the first rays of sunlight. The urn as well as the bushes are painted in gold. Mother swan peacefully takes care of her baby outside the hermit’s house, as long as she doesn’t notice any movement.

En tur i skogen blir klargörande: Hösten är på väg, först skymtar det som ett enda gult löv i vattnet men när blicken höjs avslöjas sanningen.

A tour in the woods settles it: Autumn is coming, at first seen only in the shape of one single yellow leaf in the water, but when looking upwards the truth is revealed.

 

Överallt visar sej stolta invånare i fungi rike, en del på höjden av sitt liv, andra i början av sitt levnadslopp eller nära förgängelsen.

Proud inhabitants of Fungi kingdom are everywhere, some at the height of their life, others in the beginning or close to the end.

Kan det vara så att svamparna har sin egen sol?

Do the mushrooms have a sun of their own?

Nåja, många  delar på tillvaron på jorden. En amfibie kommer fram som ett beslag på bryggan, ett annat urtidsdjur försöker gömma sej vid vägkanten i skogen, sällan ser man dom -några av skogens alla invånare.

Oh well, many are those who share the existence on earth. An amphibian emerges as a component of the bridge, another prehistoric animal tries to hide by the road in the woods, they are rarely seen – some of all the inhabitants of the forest.

 

En dag när en märklig frukt uppenbarar sej står följeslagaren och spejar på den andra världen – räddningstjänsten är på besök och övar. När motorljudet dör bort visar hösten upp sina förtrollande stilleben.

One day as a strange fruit appears the companion observes the other world – the rescue services are visiting practicing. When the sound of their engines dies down autumn exposes its enchanting still life art.

Än blommar det även om ormbunkarna börjar tappa färgen. På kvällen glittrar fullmånen i vattnet.

There is still blossoming even though the fern is starting to lose its colour. At night the full moon glitters in the water.